Änglagård - Tredje gången gillt

‎"I love this area, I love this city. It's from the heart and not just some bullshit" /Colin Nutley
Änglagård - Tredje gången gillt, hade smygpremiär i Ulricehamn torsdagen den sextonde december, tio dagar innan officiell premiär. Självaste regissören, Colin Nutley, höll ett hälsningsanförande med en hyllning till Ulricehamnsbygden.
Filmen börjar på Fannys (Helena Bergströms) hotell på Mallorca. Hennes femtonåriga dotter Alice (Molly Nutley) vill lära känna sina rötter och vill att de återvänder till Änglagård. Sagt och gjort, efter lite tjat och framtvingade tårar. Detta är enda tillfället i filmen då det känns lite överdrivet, överspelat. I övrigt gör Molly Nutley en utmärkt skådespelardebut. Större delen av de övriga skådespelarna är samma som i de gamla filmerna, vilket innebär en stor del av Sveriges skådespelarelit. Rikard Wolff, Jakob Eklund, Sven Wollter och Maria Lundqvist är bara några av de kända ansikten som dyker upp.
Väl tillbaka i Sverige, i den Västgötska byn, blir reaktionerna inte helt oväntat negativa. De inskränkta byborna, som fick sin värld upp-och-nervänd i första filmen (som hade premiär redan 1992) verkar även denna gång tro att det är djävulen själv som kommer på besök. Tredje gången gillt - ja, nu är det väl ändå dags för byborna att ändra sin inställning till det främmande, okända. Regissören lämnar dock lite utrymme för en fortsättning. Huruvida detta kommer att ske återstår att se, men jag tror att vi klarar oss utan.
Nutleys sätt att skildra den svenska landsbygdsmentaliteten är skrämmande verklighetstrogen, men blir bara som en förlängning av det man redan konstaterat i de tidigare filmerna. En miss i mitt tycke är den överdrivna mängden naturbilder. Plötsligt ser man ett rådjur hoppa fram över en åker, utan minsta samband till storyn, följt av en mängd mygg vid en liten sjö, filmat i motljus. Colin nämner själv i sitt hälsningsanförande att han älskar naturen vi har här ute på landet. Detta tycker jag att han istället borde skildra i en naturfilm.
Överlag tycker jag att det är en film som absolut är sevärd. För att vara svensk är den till och med bra och får fyra poäng av fem möjliga.

Kommentarer
Postat av: Rosettpojken

like

och jag instämmer med allt. speciellt om de två överdrivna sakerna.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback